Ta hand om dina immateriella tillgångar – innan någon annan gör det

– Möt Knut Jenssen som är en av hyresgästerna på Kungsgatan 12.

Knut driver Marelin Intellectual Property, och hjälper små- och medelstora företag att förstå hur värdefulla deras immateriella tillgångar är och hur de kan användas för att generera värde.

Ta telecom-jätten Ericsson, som under en period på 2000-talet sålde och licensierade ut patent och andra immateriella tillgångar för ungefär 1 miljard kronor årligen. Intäkterna lade företaget på produktutveckling, vilket innebär att Ericssons utvecklingsarbete till stor del finansierades av deras konkurrenter.

Och snabbmatskedjan McDonald Corp säljer inte en enda hamburgare någonstans i hela världen. Deras affärsidé är istället att hyra ut bland annat immaterialrättigheter, dvs rätten att använda en varumärkesportfölj. Hamburgarna säljs av det företaget som har hyrt alla dessa rättigheter. Det verkar vara en rätt bra affär det också, ler Knut.

– Det största problemet med immateriella tillgångar är att de INTE används för att generera intäkter, säger Knut, med sin norska accent.

Ville bli polis

Han växte upp i Trondheim och läste juridik vid Oslo Universitet för att bli polis.

Men under juristutbildningen blev polisyrket allt mer diffust.

– Det som fascinerade mig mig var istället rättighetsläran kopplat till immateriella tillgångar. Efter examen tog jag jobb på Patentstyret, som är norska motsvarigheten till Patent och Registreringsverket, eller PRV.

Vad är immateriella tillgångar?

Immateriella tillgångar är sånt som inte går att ta på, som logotyper, patent, produktnamn och upphovsrätter.

De flesta företag har inte registrerat sitt varumärke

Enligt PRV ligger så mycket som 80% av ett företags värde ofta i immateriella tillgångar. Men Knut berättar att 90% av alla små- och medelstora företag i EU inte ens har registrerat sitt varumärke. En vild gissning är att du som läser detta är en av dem.

Skötte Stora Ensos varumärkesregistreringar

Knut träffade en svensk kvinna och fick två barn, och 2003 flyttade familjen till Skåre. Efter några års veckopendlande fick Knut jobb på Stora Enso, där han ansvarade för koncernens varumärkesregistreringar runt om i världen. Ett jobb som i stort handlade om att skydda, bevaka och försvara Stora Enso’s alla varumärken, domännamn, upphovsrättigheter etc över hela världen.

– En stor del av arbetet handlade om att kolla vad som händer i marknaden och skriva varningsbrev när vi upptäckte intrång mot bolagets immateriella egendom.

Undviker krock med befintliga varumärken

2018 startade Knut sitt eget företag Marelin Intellectual Property. Med sin erfarenhet från Norska patentverket och Stora Enso vet han hur en varumärkesansökan ska skrivas för att öka sannolikheten för att få godkänt, och hur han undviker att krocka med befintliga varumärken. Han hjälper också till att skriva avtal för samarbeten, sekretess och licenser.

Knut är nöjd med att verka i Värmland. Efter pandemin funkar det fint att ha kundrelationerna genom videolänk. Därför funkar det fint att även jobba med företag i Finland, Norge och andra delar av Sverige.
– En del kunder har uttryckligen sagt att de inte vill jobba med de stora juristbolagen i Stockholm eftersom de känner sig för små och oviktiga som kunder, säger Knut.

Bästa tipset till småföretagare

Hans bästa tips till småföretag är att säkra sina rättigheter till namn och varumärken innan de blir för stora.

– De flesta intrång startar smått och helt utan att du märker det. Tänk dig två bolag som startar i varsin del av Sverige eller EU – båda med samma eller snarlika varumärken. Efter några år har båda växt så mycket att produktportföljen eller geografisk utsträckning överlappar. Då är båda måna om att behålla sina kännetecken och ingen vill släppa sitt märke. I det läget är en varumärkesregistrering ofta det som avgör vem som får behålla varumärket.

Den som måste byta får oftast inte ens berätta vad det gamla namnet var, vilket i praktiken betyder att du måste starta om din marknadsföring helt från noll. Det kostar, både i form av utgifter och förlorade inkomster, avslutar Knut.